Ny tid - Ny strid!
Imorgon, eller egentligen om några timmar bara, drar jag söderut igen. Till mitt "hem"... Jag är trots allt registrerad och folkbokförd i Malmö numera. Och hur komiskt är inte det, varenda jävel hör ju på min dialekt att jag inte är från trakten direkt, inte ens närapå, typ Värmland eller något annat halvnära skönt ställe typ Dalarna! ;P Nää, skämt å sido. Men, kom att tänka på det, vad är hemma egentligen? Och jag inte ens kan känna mig "hemma" i Malmö, som fan i mig ligger i samma land som jag fötts i, hur knepigt måste det inte vara att komma hit till Sverige, till exempel..., eller till vilket annat som helst för den delen, och som flykting!?
Jag menar, jag flyttade på eget bevåg, av egen vilja, för mitt egos skull, min utbildning, för hela mitt bortskämda livs skull... Det är sådana här saker, inte det man gör på fyllan eller andra fjantiga skitsaker, som får mig att över huvud taget någon gång vilja skämmas! Fy fan... Men, jag ska inte gräva ner mig och vara bitter, för det hjälper ingen. Ärligt, det hjälper ingen! Men om jag däremot väljer att kämpa istället, bita ihop då det går tungt, njuta då det går bra, och så vidare... OM jag väljer att leva ett så bra liv för mig, delar med mig till mina medmänniskor, då har jag i alla fall gjort något.
Detta något är ju egentligen bara kravet på var människa, kan man lätt tycka, men vi börjar där! ( som man säger )
Jag menar man kan inte böra med att rädda världen, det är rätt dumt, för vad fan ska du rädda tänkte du!? Det är dels många som behöver bli räddade, och dels mycket som behöver bli räddat. Getting me, feeling me!?
Jag har haft en sån där "vecka", inte en sån där lördag, inte en sån där, utan en hel vecka, jaa 9 dar då, okej...! Men till saken hör, att har varit en viktig och givande tid. Jag behövde tiden, och jag uttnyttjade den. Eller, inte utnyttjade, usch vilket smutsig och negativt klingande ord... Säg så här, jag har haft en bra tid! Kan man säga så? Skönt var det i alla fall, det hoppas jag kommer märkas. Och inte på det där pretantiösa och självgoda sättet, för om så blir fallet, då lägger jag ner, börjar om och tar en ny "vecka"...
Tanken är snarare, eller viljan finns till att bli mer, vara mer, hur säger man? Alltså, ingen kan vara perfekt eller ens nära, inga kan älska alla och absolut inte heller bli älskad av alla. Men, säg att de som jag bryr mig om och som bryr sig om mig, de som förtjänar det, och de är många, de vill jag får känna och uppleva känslan! Känslan att, oj, var det så här livet kan se ut, vilka nyanser. vad fint, vad kul, vad härligt! Och då utan de där konstgjorda preparaten, utan den där jästa eller brända skiten...
Ärligt, jag menar något helt annat! Och vi kommer till det, det gäller bara att våga utforska sig själv, och det steg för steg. Processer är långsamma, men det är inte utan anledning, annars fungerar de inte och blir således verkningslösa. Livet är en jävla process, om du så vill, men det går att vara kreativ på vägen, det går att ta genvägar men var beredd på att ibland behöva ta till karta eller fråga om vägen då och då! Det är ju trots allt DU som bestämmer, inte över lagar och regler givetvis, men de är till för att brytas eller i alla fall utforskas lite. Och det är det livet handlar om, processer, forskning, hitta vägar, djupa ner i djupa hål och simma över öppna hav, rida ut stormar och se solen gå upp igen!
Herregud, lev och må!
The struggel continues - Dance it out with happy tones - Or quit it playing the blues...
Aiiihgt, MVH // Kim-Håkan
( snart med en falafel i handen, nära dig... )
Pitelivet, att leva livet! ^^,
"Det är hit man komm när man kommer hem...!" finns det en låt som heter, skriven och framförd av gruppen Euskefurat som givetvis har sitt ursprung från just Piteå. Jag är ingen superpatriot, jag är ingen Euskefuratfantast och inte heller Ronny Erikssonfanatiker. ( sångaren i bandet och tillika komiker samt ägare av stans stolta kulturcenter Krokodil ) Däremot är jag numera av den uppfattningen att, fan vad skönt det är att få komma hem emellanåt, att få landa och bara må gott, ta hand om sig själv och bara vara. Det är helt jävla underbart och jag njuter av varje sekund. Det är något med luften, med atmosfären ja det mesta tilltalar mig just nu, vilket var precis vad som behövdes i mitt liv just nu. En nytändning och energi. En spark i arslet, ja vad fan du nu vill kalla det!
Nu har jag som man säger, blodad tand, inför vad som komma skall. Malmoe part 2, here i come fy fan! Det kan kanske låta som att jag varit olycklig där nere. Men så är inte fallet. Däremot har jag känt mig vilsen emellanåt, ostrukurerad och lite ensam på något sjukt sätt... Har liksom hela tiden befunnit mig mitt bland människor, men inte alltid känt tillhörigheten. Mycket har berott på självförtroende och självkänsla. Men sådant kommer med tiden och infinner sig då tiden är mogen.
Och nu ta mig fan, är tiden mer än mogen. Jag hoppas och tror att resten av tiden fram till jul kommer vara grym. Är full av energi och vilja, lite full i fan känner jag mig allt! ;P Kan bli kul detta... Sen så är det faktiskt en mycket kort tid jag behöver "stå ut" denna gång, vilket kommer innebära att ytterst lite av mina eventuella motgångar kommer att bekomma mig. FUCK OFF! ^^,
Pitelivet bjöd och bjuder på allt man kan önska sig, goda vänner och bekanta, en behaglig och lättsam atmosfär, Mammickas kloka ord och underbara samtal. Ja ni vet, sådant som bara gör gott i både kropp och själ.
Nää, nu har jag svammlat färdigt för denna gång! ^^,
Simma lugnt, lev och må!
Hemmavid..., och jaa, det är bra! ( :
Det tenderar att försöka bli och låta storslaget och överväldigande. Men, det är absolut inte meningen. Menningen är snarare att belysa saker ting, som att det är detaljerna och dom "små" sakerna i ens vardag och leverne som verkligen kan göra skillnad och ge ett lyckligt och härligt liv. Sen är det viktigt att poängtera, att vad som gör var och en lycklig och tillfreds, är ju inte helt oväntat olika för alla och dessutom upp till var och en. "Man är sin egen lyckas smed". Det är inte bara en klyscha, det är dessutom sant, på gott och ont.
Jag är en periodere, kan jag ärligt säga. Oftast är jag tillfreds med både att vara en periodare och vad perioderna innebär. Men ibland är det jobbigt och svårt. Då är det skönt att kunna ha deni disciplinen att sätta sig ner och reflektera. Vad är det som fattas mig? Varför är situationen som den är? Hur löser jag det detta? Inte för att det alltid är ett konkret lösbart problem som nödvändigtvis sätter käppar i hjulet.
Just denna gången, denna period, fick jag erfara att det bästa som kunde hända var att få komma hem. Hem till Mammicka, hem till syster, hem till Piteå, till vänner och bekanta, till kyla, till Korpen ( "mitt gym" ) och så vidare och så vidare. Ni vet, såna där småsaker, men som gör sådan stor skillnad på en ens humör, livsenergi och ja, ta mig fan allt! ^^, Hela vardagen, det dagliga livet, blir helt plötsligt en dans på rosor, ( rosor utan taggar... ) så ni fattar grejen.
Så, efter 9 dagar hemmavid, hoppas jag kunna komma stark, glad och ödmjuk fylld med livskraft tillbaka till Falafelland och styra upp ett och annat! ;P
Keep updated, ( varför engelska ens...!? ^^, )
Simma lugnt!
I Norr...
Hur man bäst tar sig fram
Vart ska man leta
Med vem ska man hålla hand
Hittar man rätt en dag
Är det ändå ofta fel
Det visade sig att man är svag
Och i den skulden har du en del
Men man repar sig rätt snabbt
Jag tar det som en lärdom
De många drömmar jag haft
Känslorna vart finns dom
Jooda, så att de...!
Ibland tänker jag, och ofta så filosoferar jag. Vad är skillnaden är, spelar kanske ingen större roll, egentligen? Men i alla fall... En tanke slog mig , inte så hårt dock, men den gjorde mig så pass påmind att jag inte blev av med den. Ofta undrar jag hur jag själv är och verkar i andras ögon. Vem folk anser sig tycka att dom ser. Hur man upplever mig och pratar om mig då jag inte är där. På ett sätt är det det kanske oväsentligt, men samtidigt, man är ju nyfiken, vilket en fullt fungerande människa ofta är, både på gott och ont...!
Med risk för att låta egocentriskt, men jag spånar vidare så får vi se.
Min stora skräck, kanske var att ta i, vad skulle jag vara rädd för..., är att bli bedömd och satt i ett fack som jag verkligen inte tillhör. Missförstå mig rätt, men jag har faktiskt hört riktigt riktigt roliga historier och föreställningar om vem jag verkar vara och hur jag är... Och visst, det är värdsliga ting, hur en individ, i det här jämförande fallet jag, upplevs där man räknar med att det finns ca 6 miljarder andra att ta hänsyn till...
Men vidare, jag kommer förhoppningsvis till någon slags poäng.
Jag kan ärligt säga att jag, precis som alla andra, gör en bedömning av folk genom deras första intryck på mig. Och det är logiskt, det är så vi fungerar. Men, för att råda bot på eventuella tråkigheter, är det oerhört viktigt att vara medveten och ödmjuk inför en sådan sak. För de allra flesta vet, att ställs man inför nya personer, miljöer och situationer, ja då blir faktiskt det allra flesta nervösa och och osäkra. Och under sådan psykologisk press och mental ansträngning gör man inte alltid sig själv och "sitt riktiga jag", rättvisa.
Så är i alla fall jag, jag fungerar någorlunda på det viset. Att först då jag känner mig trygg och hemma med sällskapet jag vistas i, ja då bjuds det på den riktiga Kim. Man får vad man förtjänar har jag hört att man kan säga, och så resonerar jag gärna. En annan klok nära vän sa också det, "what's goes around, comes around", och det var fint tyckte jag. Kan betyda så många olika saker i och för sig, men min tolkning var positiv.
I alla fall, min förhoppning är att få fortsätta utvecklas och bli någon både jag själv och andra vill ha att göra med. Inget överdrivet så där. Det låter väl vettigt? För trivs man med sig själv så borde ju andra kunna göra samma sak. Vi får ta det som det kommer hädanefter, vi börjar där brorsan! ^^,
Simma Lugnt!
Nu är det fan i mig nära! ^^,
Tiden är allt bra märklig, reglerar fart efter eget tycke och min egen uppfattning om vart jag står, kastas om till oigenkännlighet. Mycket skumt, bra mycket skumt. Nu är det i alla fall så, att lite fort har det gått här på slutet, är ju liksom på väg HEM till Norrland igen, Piteå för er som undrar och funderar. Och som jag längtar! Fan, till det mesta egentligen, jag menar, Piteå är ju jag, och jag är ju Piteå!? Eller... Kanske inte riktigt på det sätt som du tror, men i alla fall.
Tiden är mer än mogen för en visit på hemmaplan. Jag har faktiskt vistats i över 2 månader här nere nu, man håller ju på att inte bli som folk längre...! ^^, Nä, ärligt talat. I och med att varje dag är som ett litet äventyr, varje vecka ett steg på utvecklingstrappan och så vidare, Men, det finns ett stort men, varje månad blir här lite mörkare, varje månad blir här lite outhärdligare och snart tror jag ta mig fan att jag pendlar ihjäl mig...Dessa I-landsproblem tenderer att återkomma! ^^,
Tenta gick bra och "Pitefest" fick avrnunda det hela. Men nu bär det av mot "rätt sida älven" som man säger. Nu har jag testat vingarna sådär elegant bara en student som lämnar sin hemstad för första gången, kan göra. Och bästa sättet för reflektion, det är nog "back to basics".Jag har nämligen lite planar på hur jag styra upp det hela. Men för att komma underfund om jag är ute och cyklar eller inte, ja, det får det får den där tiden utvisa. Och tiden, den tenderar ju att göra som den vill. Men om jag nu tar den till hjälp, kommer det då till att gå för fort, eller kommer det rent bli så att jag hamnar i någon slags oigenkänlighet!? Och om jag nu skulle göra det, fan, det är ju bara härligt. Jag menar, shit happens when you party naked... Adrenalin, dopamin och fullständig frihet och eufori. Halleluja!Vet inte riktigt vad som sagts egentligen, men, snart hemma, känns viktigt för fortsatt utveckling och välmående!
Det kommer mera...
MVH // Kim-Håkan från Piteå
Det är min tur nu, vinden har vänt!?
För inte så länge sen
Hade feta problem
Nu styr man upp skutan
För befäl och är kapten
Livet det leker
Jag leker med livet
Man har full kontroll
Och tar inget för givet
Har ögon i nacken
Men blicken riktad framåt
Fötterna i backen
Ökar stadigt på takten
Kommer förbli ödmjuk
Vara den jag är
Lyssna på omgivningen
Vet du finns där...
Ibland så...
Man blir så jävla matt
Den man trodde var den
Jaa, den drömmen sprack
Får förlita mig på mig själv
Bli Fullblodsspykopat
Ett missförstått geni
Servera galenskap på fat
Orkar inte med det här
För svårt att hantera
Ska bygga mig en piedestal
Sätta mig där och genera
Sprida sanningen om världen
Så vulgär och fylld av skit
Fösvara mig mot härden
Visa upp mig som en bättre elit
Försökt att vara ödmjuk
Ville vara en bra person
Men denna världen är sjuk
Ger nu upp med fascination
Vi börjar där...!
Är inne in en riktigt tung period, men för den skulle inte deprimerande. Jag funderar, jag filosoferar, ifrågasätter, jag undrar och framförallt så vill jag veta. Men en sak har slagit mig, och det faller på plats, att stora tänkare i världen det finns det gott om. Det behöver inte nödvändigtvis vara kända filosofer eller erkända celebiteter som har bra riktigt bra tankar och värderingar. Personligen har jag varit lite så där anti-anti citatet eller yttrycket "Carpe diem" - f"ånga dage", men ju mer jag tänker på det, så stämmer det ju.
För så enkelt är det, det handlar om att fånga dagen. Inte nödvändigtvis på ett sådant sätt att var dag behöver bli häpnadsväckande och fullkomligt euforisk. Strävan bör hellre ligga på att se detaljerna, ta vara på det lilla, dom där små sakerna som faktiskt är dom som gör skillnad... Dessa saker väljer du själv vad det skulle kunna vara, det är fritt fram så att säga, "ingen big deal"! ^^, Huvudsaken är bara att man tar sig tid och mod, att man vågar åsidosätta det som vanligtvis är så elementärt och uppenbart.
Min mor säger ofta till mig - "Det är inte nödvändigtvis hon som alla ser, som är den bästa tjejen, ofta är hennes kompis mycket mycket bättre..." Alltså, säg att du är ute på kroget, ( fan att man alltid tar krogen som exempel...! ^^, ) du och polarna dansar, dricker och spanar. Ni ser henne, allihopa, fräschaste bruden på stället, sjukt sexig, het, dansar som en gud nnaoch har en grym utstrålning. Henne, jaa, man ser henne, okej!? Problemet, ofta, är att det gör alla andra också, och hon vet om det, tro mig...! Men, om man nu klarar av att se nyktert på saken och ta tag i själv, kan man då kanske inte snegla lite höger eller vänster om denna skönhet!? Och vad ser man då, vad finns där!?
Häng med på resonemanget, du har fyndat kompis, du har hittat rätt. Och varför? Du tänkte utanför boxen, du valde att se detaljerna, det lilla, det där som är svårt att se för att alldeles för mycket av det "självklara" fanns i vägen... Synonymer, jag hoppas ni förstår dem!? I alla fall, detta funderar jag mycket på. Detta hänger mycket ihop med min tanke om konsumtionssamhället, dessa fenomen går hand i hand. Ytlighet på flera plan och nivåer i mentaliteten hos människor. Skönt att det finns de som öppnar upp tänkadet hos en, ger perspektiv och ger energi till förändring.
Återkommer till detta, utkast 1, haha, högskolehumor...! ^^,
MVH, Ah'Kim Balboa!
En sån där lördag! ^^,
Eller, så gör man bara ingenting, absolut ingeting. Möjligtvis, att man funderar, ger sig själv tiden till eftertanke, du vet, lägga upp lite strategier. Både för kvällens komma skall, för den stundande veckans alla "måsten" men ockå, framförallt allt kan det vara skönt med lite livsstrategi, framtiden, hur den ska läggas upp och så vidare. Det behöver inte alls bli dramatiskt eller "blodigt" allvar på något sätt, det handlar inte om att göra val som ska liksom hållas resten av livet.
Men min tro är, att efter varje lyckad fest eller krogkväll, efter varje nyvunnen bekantskap, efter varje sån där "today was a good day", jaa, där fanns detaljer med som gjorde att det blev lyckat, och det just för att du tänkt igenom situationerna redan innan det ägt rum. Låter det flummigt? Det är lite flummigt, kanske, men, det fungerar för mig. Får jag inte sitta hemma och "deppa" eller filosofera eller bara gå igenom och renovera mig själv då coh då, ja då blir det lätt slentrian. Man kan inte vara mitt uppe i allting, hela tiden, 24/7 utan att sätta sig ner och analysera vad det är man håller på med.
Viktigt att tillägga är, det är inte så illa som det låter, det är inte tråkigt eller ens så att man missar någonting om man tar sig ann att avlägga en helgdag eller två eller hela helgen till att styra upp livet, om jag uttrycker mig så. Det har jag gjort flertalet gånger, och det med framgång. Konkreta exempel får utebli på grund av respekt för inblandade parter...! Haha! ^^,
Skämt å sido, igår fredag, var jag hemma och svammlade på, bara jag, datorn, mat och musik. Det var en kanonkväll på sitt sätt. Kom hem sent från träningspasset, trött och sliten. Vad har jag ute bland folk att göra då bara för att det är fredag och jag är student...!? Hell No! Imorgon är det lördag tänkte jag, en sån där lördag... Så, nu idag sitter jag här, det är lördag. Jag har tagit men en sån där hellugn dag fram till nu. Snart ska det bli ordning på skeppet, som man säger...
Ska styra stegen eller snarare ta bussen till stan, och sen till Rosengarden. Danne väntar, vi ska dra ut i fält ikväll, på krig som vi säger. Det ska härjas, natten är vår. Studenterna tar över, MR styr fest hos Sara K, helgen är räddad! Hade jag orkat med detta om gårdagen bjudit på annat än vad den gjorde, tveksamt. Inte med tanke på vad jag har för planer för kvällen, och dessa planer mina vänner, dessa planer smeds igår... I min ensamhet, med eftertanke! ^^, Hoppas jag någon gång, inom snar framtid, ge konkreta "bevis" på att min teori fungerar, haha!
Ha en underbar lördag, "en sån där lördag", för det ska jag ha!
Och kom ihåg, Livet går fort då man är naken... var det en gång en man som sa.
MVH, Kim-Håkan
Vardagslyx och I-landsproblem!
Häng med på resonemanget. Att det kan krävas så lite som pushar en i rätt riktning. Tar fram viljan att fånga dagen så där elegant och full i skratt bara. Skuttandes gatan fram utan ett bekymmer på horisonten. Lite så är känslan som innfinner sig. Som sagt, det är lyx, vardagslyx.
Motsatsen är ju det finurliga ordet I-landsproblem, ett mycket användbart ord. Det avdramatiserar det mesta som kan uppstå och försöka ställa till besvär längs vägen. Mycket skönt tycker jag, kallar man vad helst problemen man råkar ut för I-landsproblem, jaa, då blir problemet nästan självlöst... Eller hur!? Jag menar, det är inte katastrof även om toapappret är slut och du har gjort nummer 2, det är inte jordens undergång om du spatserar Biblioteket fram med öppen gylf och så vidare...!
Bara några tankar jag spånade på nu i morse. Mer finns att hämta, keep updated! ^^,
MVH, Kim-Håkan!
Från Malmö - En pitbo!
Vidare, har kommit in någorlunda i det här med skola. Jag njuter av att pumpa in kunskap igen, är nästan som ett barn i en godisbutik gällande just den biten. Men det är knepigt ibland med föreläsningar, framförallt den nya strukturen av inlärning. Helvete, allt är ju upp till dig själv, du måste ju precis ingenting, vilket skrämmer mig! Men men, dessa I-landsproblem är överenskomliga med tanke på de problem jag fakiskt studerar i själva kursen... Insikt mina vänner, insikt. Och respekt!
Det festas en del alltså, aj aj aj. Kim-Håkan undrar om han kommer palla trycket...!? Men men, man är ju ung och fräsch, eller hur? Vi har inte härjat ännu, snarare bara kollat varandras nivå och sådär. Lärt känna varandra och gjort framsteg. Känns helt ok. Dock, jag längtar tills det första slaget, det har talats om att det ska supas under bord inom en snar framtid... Och då, mina vänner, då brukar sanningen komma fram! Den nakna, råa och oftast helt fantastiska sanningen. Yeah Yeah.
Lirar lite studentfotboll gör jag också. Fett kul, massa utbytesstudenter dära och en jävla massa kultur som möts. Bra fotboll också emellanåt, då vi förstår varandra. Det är tekniskt och går fort. Vi spelar inomhus, 5 a side, som det heter. Gymmar också en hel del, 24seven heter gymmet. Ligger precis bredvid skolan, bor där en 5-6 dagar i veckan, vi trivs med varandra! ^^,
Så mycket mer är väl inte värt att berätta med en gång, så, that's all for now, folks!
Simma Lugnt!
MVH, Kim-Håkan
Nu åker vi, livet börjar ju nu! ( :
Men å andra sidan, det är ju som är så härligt, livet ska vara dramatiskt och djupsinnigt. För då känner man, att man verkligen är vid liv och då vill man förhoppningsvis leva. Med det inte sagt att svårigheter och motgångar är att föredra, men utgår man bara ifrån att dom finns och att dom kommer att dyka upp då och då, ja, det är genast lättare att tackla skiten och bli av med problemen genom en läcker klackspark...
Ibland blir man så där sjukt tungsint och medveten om riktigt allt som händer och sker runt omkring en. Det kan dels göra mig riktigt ledsen och deprimerad, men också bitter och arg. Det svåra i sammanhanget är att veta hur man ska kanalisera känslorna för att få ut den bästa energin ur det hela. Se till att man inte gräver ner sig utan att man istället gör något åt saken och sin situation. Detta tycker jag dock är sjukt svårt, man är så begränsad, eller jag är. Jag har dessvärre gjort mig beroende av vissa saker som gör detta svårt att motarbeta.
Därför tror jag det blir en viktig uppryckning och framgång på många plan att jag får komma iväg till Malmö och börja om på nytt. Jag kommer att stöta på fördomar, förtryck, motgångar och all möjlig skit. Men det kommer vara ny skit, bra skit! Du vet, ingen känner mig eller har den mista aning om vem jag är där... Men det har folk här där jag bor nu! Fan vad skönt att slippa den begränsingen. Ärligt. En sådan situation kan göra mig bitter, att alla vet eller har en uppfattning utan att någonsin kunna ändra på den bara för att man är rädd för sin begränsade och inskränkta omgivning...
Nog skitsnackat, utmaningarnas utmaning blir nu att behålla kontakten och de band man knutit med dom man verkligen vill behålla. Och jag hoppas viljan är ömsesidig. Det här är stort, sjukt stort. Och viljan att lyckas, den är om möjligt ännu större! Nu börjar livet, och jag har tänkt leva det, leka med det och framförallt, hålla mig vid liv!
MVH // Kim-Håkan
En doft av sommar...
Suck!
Men, men, det fins hopp. EM ger ljus, vårt svenska landslag lyfter i alla fall mig ur den lilla bitterhet jag för tillfället besitter. Jäklar vilka killar, vilken match, vilken stämning! Lycklig lottade männsikor som finns på plats på arenorna där nere och som får känna alla sina sinne ryckas med i extasen! Kan bara tänka mig hur det ska kännas, fan, får ju feber av att bevittna härligheten från soffan i vardagsrummet! ^^,
Dock, faktum kvarstår, sommaren kom av sig. Kanske en baksmälla av studentveckans farväl, som sig bör. Det är ju nu livet börjar!
Har ju 100%, det vill säga, jag jobbar som fan, 8 timmar om dagen och 5 dagar i veckan. Skönt jag har nu en månadslön, cash är bra och jag klara mig fint. Oskönt dock att jag är ovan en arbets på mycket över 20 timmar i veckan... Man är fan aldrig nöjd alltså...
Dock, blir jag lycklig över att stegvis ordna upp min vardag, mitt liv, få struktur och växa litegrann. För det gör man, ansvar är betyngande men utvecklande!
Så, i sommar vet jag jag gör. Jag njuter, ska njuta, vill njuta! Får lov att bli så.
Skål på sig! ^^,
Bitar som faller på plats!
Detta simpla faktum tilltalar mig. Sommartider i all ära, det är en underbar känsla som sprider sig! Att det kan vara så underbart att låta sig träffas av solens strålar. För mig blir det som att bli uppladdad, att alstras med energi att göra vad fan du vill med. Skönt. Det är inte så att man sprudlat av denna vara under vinterhalvåret...
Vidare kan jag tycka att sommaren tar fram det bästa hos mångt och mycket, vilket jag redan nämnt. Jag ser så pass många fördelar, börjar fundera på om det är till ett solens land man ska omplacera sig så småningom. I alla fall då ekonim säger så!
Så kort sagt, nu är tiden kommen. Njut som bara den, för det gör jag, mår bra nu! Hade tänkt göra det ett tag och det finns ytterst få saker att stoppa mig ifrån det. Håller denna känsla i sig är jag en synnerligen harmoniskt man med mycket ge. Sköt dig för fan! Ciao!
Med Vänliga Hälsningar, Kim!
Leker med orden! ^^,
Struggle is my name
I'm the name of the game
Living life as a star
Not close, yet far
Still will be unknown
Without staying alone
Have chosen this path
Away from the throne
The way that I feel
Respect to your nearest
So clear to me
Kill for your dearest
Put trust to an instinct
Let it explode
Like pull the trigger
Click, bang and reload
My victory still waits
Still not crossed lines
Raged up with hate
Spitting out this rhymes
"Vi börjar där...!" // MVH Kim
Men vad hände...!?
Men men, inte vara bitter nu. Veckan som gick flöt på bra. Jag finner stor glädje och må-bra-känsla i att ha börjat springa igen. Dock i små doser och tyvärr inte så långt. Konditon, pollen/all-jävla-möjlig-allergi-skit/en alldeles för tung kropp motarbetar, men det ser jag då bara som en utmaning! ;)
Vidare smids det sommarplaner runt omkring mig. Dock verkar jag bli den som blir kvar hemma. Har ju lite att fixa och dona med. Fick jobb över PDOL, pest eller kolera återstår att se. Men bra pengar som ska nyttjas väl närmare hösten/skolstarteb är då tanken! Dock behöver man inga egentliga eller så där speciella sommarplaner tycker jag... Skönt att ta det som det kommer, jag menar, sommar i Pite är fan inte överskattat, det är O-Upplevt!? ^^, Sug på den va! ;)
Min vän Oskar kommer dessutom hem, tänkte, om han själv vill, tillbringa kvalitetstid med honom och prata framtidsdrömmar och livet, för att tala om hur mycket vi ska leva...! Saknar den mannen i mitt liv och vardag!
I sommar ska mycket göras o-gjort känns det som, har ju sökt skola till hösten, och jag vill verkligen komma in. Sommar i Pite känns som ett bra farväl, en bra avrundning eller säg vad fan ni vill men nu sticker jag. Lite så.
I lördags hade vi lagfest. Därav en sjukt konstigt inlägg av mig själv igår, var bakis och bitter, fylld av anti-klimax och ångest... Eller, så inte. Fan, jag hade ju kul, mitt lag är helt OK, mina vänner underbara, staden fylld med vackra flickor, och jag blev riktigt jävla full! ( Viktigt! ^^,) Nää, eller joo. Fan det är skönt att bara släppa lös riktigt ordentligt ibland, men, nu får det gärna dröjja ett tag... Haha! Blir så sjuuukt bakis, inte coolt, inte skryt, inte häftigt, bara jättedåligt men rätt bra. Tror du man vill bli jättefull ofta eller!? Sprit är farliga grejjer...
Så, för att klarlägga lite grejjer från den gångna helgen, helt OK säger jag, helt OK. Och ifall jag har betett mig underligt, berätta gärna så reder vi ut det hela! ^^,
Simma Lugnt! // MVH Kim
I will always love you!
Hur kan man ta så lätt på saker och ting, med inte sagt att man ska gräva ner sig för minsta lilla. Men för helvete, vars finns respekt, vars finns moral och vart finns ansvar. Jag tar gärna ansvar... Usch, känns riktigt trisst det här alltså. Vem vill vandra ensam, då man kan gå två och två. Delad glädje är ju dubbel glädje, är det inte så det ska vara!?
Min känsla säger mig, att "With You", med dig, då kommer det kännas bra. Jag vill det i alla fall. Det är min önskan, min föhoppning och min dröm. Kan ju det här nu, vet att det saknas något, orkar inte vara hård och besynnerlig...
Vill kramas för fan, mysa, visa kärlek öppet och intimt.
Ääh, skjut mig, ja ork it!
The Seven Nation Army!
Nu vill jag fan i mig ha mer. Lagom räcker inte, har passerat den gränsen nu, vill inte vända tillbaka. Trappstegen känns övervinnerliga, berget är inbjudande, vinden har jag i ryggen och solen värmer behagligt. Det är jag som bestämmer, inser du fördelarna!?
Jag vill ha mer! Sommar i Pite, runt knuten som man säger, skönt. Livslusten tillbaka. Det går bra nu.
Du är din egen lyckas smed! // MVH Kim (Återkommer på ämnet...)
My life, Remix' ^^,
Vem har skönast/bäst sex!? Homosexuella eller Heterosexuella...
Personligen gjorde jag följande amatörbedömning:
Jag konstaterar att vid sex mellan 2 olikkönade, alltså en man och en kvinna, (Vad annars!?) så är det ofta så att mannen kommer och har skönt sex vid vaginalt sex men att kvinnan ofta behöver stimuleras extra med tunga/fingrar för att få sin.
Alltså, då 2 kvinnor har sex är oddsen rätt sköna då det kommer till kvinnans orgasm. Right!?
Betänkt då följande, mannens G-punkt sitter i anus... Fan vad niiice! ^^,
Suck, jag tror jag mår riktigt dåligt alltså, måste bort från Aditro...!
"All kärlek är vacker" Citat från Valborgsfirande i Uppsala -08! MVH // Kim
